Är inne i någon konstig rytmn där sömnen är allt. Spelar ingen roll om ögonen rullar i kors tidigt, somnar aldrig innan tolv i vilket fall som helst. Fast man trycker i sängen och bara hoppas på under och trenden vänder. Sen är man sjukt trött på morgonen, hittar inte på om sömnen snittar på cirka 10 timmar per natt. Grymt jobbigt!

Satt och filofiserade om det här förut. (Hjärnan går på högvarv efter träning) Och den ena tanken efter den andra leder till att min kropp håller på att bearbetar det senaste årets händelser, och det påverkar mig mer än jag någonsin kommer erkänna - förutom nu då kanske! Tanken att erkänna hur året e g e n t l i g e n var är skrämmande. Har alltid sett mig själv som en stark person som vet exakt när det är dags att gå åt andra håller och ABSOLUT inte tillåta att bli behandlad hur som helst!

Det är väl det kroppen försöker åtherhämta sig ifrån antar jag. För mer orkeslös än vad kroppen är nu har bara hänt en gång tidigare. Man är alltid tio gånger klokare i efterhand. Så meningen med allt detta finns det nog en mening till. Jag vill i alla fall tro det, blir så mycket enklare att handskas med det förflutna på något sätt.

Min kvällstanke - även om hjärnan går på högvarv och bearbetar allt omedvetet dygnet runt.
(Antar det som gör kroppen till en seg och trött degklump)