Mors dag firades ordentligt genom en utflykt till vår huvudstad för att kolla på en bil. Blev glatt överraskad då den såg mycket bättre i verkligheten än på bild! Så den fick bli med oss hem - jag fick leka racingförare hela vägen hem, och den gick som en dröm, 190hk är inte att leka med, sambon hade svårt att hänga med med gamla bilen, hehe.
Krypet var hur duktig som helst hela vägen dig och hela vägen hem. Snäll flicka vi har som klarar av att åka bil så länge utan problem.
Nu ska jag leta upp pris på ny vindruta bara - inte ett enda stenskott när vi köpte bilen - gissa vad som skedde på väg hem??!! Tur är det i högra nedre hörn så det syns inte men det vart en jävla smäll av stenen så det blev en spricka också så såklart. Så det lär inte dröja innan det spricker vidare. Bra att fixa det - inte har vi köpt en bil för att åka runt med spricka i vindrutan heller!
I flera dagar har något legat och grott inom mig, som fått mina tankar att fokusera och analysera - sådär som bara jag kan tills det bakats klart en förklaring. Har inte nått mål än men snart! Är trött på människor som endast fokuserar på hur andra är och deras fel och brister men som inte kan se vad de själva gör fel eller deras brister. För det hänger inte bara på att människorna runt om en ska ändra sig för att passa in i ens liv - man måste faktiskt själv vara villig till analys och förbättring av sig själv, av ens brister.
Tydligen ligger det riktigt stort fokus på hur jag är, vad mina brister är mm. Men jag känner att någonstans får det vara nog - jag kommer aldrig kunna uppfylla andras krav på hur de vill att jag ska vara. Ni får ta mig som jag är - som jag gör med er. Annars blir det en lögn om jag ska ändra och skala av för att passa in i era mått. Så snälla lägg av!
Tävlingsmänniskan inom mig vaknade till liv vid ljudet av startskottet och jag gjorde precis tvärtemot! Och bra resultat fick jag, så är förbannat nöjd att ha genomfört det med två onda knän och endast tre springturer i år! Heja heja!
Nu dag med solsken, som snart ska spenderas på jobbet. Ännu en jobb helg på intågande. Tur att dagarna går snabbt så det snart är över. Enda positiva att tiden flyger förbi!
Hoppas ni får en fantastik dag / livsnjutaren i solen :D
Jo jag vet att det inte varit något uppdatering på lääänge nu! Men orken, lusten har inte riktigt funnits där, är så rörigt i livet just nu. Mycket motgångar, tråkiga besked hut och dit mm. Ja, sånt som gör en mindre glad helt enkelt.
Kan bara bli bättre när man väl landat på botten, right?! Gillar egentligen inte att jag är en tänkare som jag är - visst det är på gott och ont, men skit samma!
Sen sist har tiden sprungit förbi i en jävla fart. Begriper inte vart tiden tagit vägen! Krypet har hunnit bli 7,5 mån, halva 2013 är snart förbi, jag har hunnit jobba nästan hela min första period på 5 månader mm.
Det som inte gått snabbt är det här med vikten, försöker att inte fokusera, men nu måste det hända något, mina knän tacka och bocka för två veckor sen - inte så konstigt när man lagt på sig 40 extra kg under preggotiden! Usch - men har satt upp ett mål - innan Turkiet i augusti så får försöka med det. Önska mig lycka till.
Livet blev mer värdefullt & meningsfullt när våran dotter Tuvalie, "Krypet" kom till världen i september -12.
Vardagen våran är att se krypet utvecklas, jobb och träning. Målet med träningen är att bli pigga och starka föräldrar som i många år ska orka hålla jämna steg med vårt yrväder till dotter. <3
